Så resan var viktigare än målet?

Så resan var viktigare än målet?
för evigt rastlös...
Försöken att fylla igen hålet?
den strävan är fruktlös

Om lyckans kärl fylls med begär
kommer de aldrig svämma över
Men brädden tycks alltid så när:
fästet man behöver

Men om kärlen töms på förgänglighet
och ensamt kvar är tomrum
Lämnar man plats åt ljus i oändlighet,
och allt ryms i detta ljus som ryms i ingenting.

Dumhetens missionär

Du undandrar dig ärlighet
har du något att dölja?
Du avviker från vägen
men vad ska du följa?

Du vill inte följa buden,
hellre begår du brott
och förkastar utan skrupler
det du aldrig har förstått.

Du vill leva fri från bojor
men är fjättrad av begär
självmant har du krönt dig
till dumhetens missionär.

Det sökaren aldrig kan finna

Det, som sökaren aldrig kan finna
dess former är bara en villa
Det, som bara sökaren kan finna
om han är vaksam, mottaglig, stilla

För stort att rymmas i ditt synfält,
för litet att fångas av din blick:
Omöjligt begränsa oändlighet
eller ändlös möjlighet.

Det, som sökaren aldrig funnit
har ändå ej gott om intet;
Det har hos sökaren alltid funnits
han lärt känna sig själv:
Allt är Det.

Gästinlägg 2

Varje mittpunkt
bär spåret av det Absoluta.

Varje avstånd
vittnar om det Oändliga.

Allting kretsar kring Dig –
Du som omfattar allting.
Vad blir kvar av mig?

Jag har inget val än att vara tacksam
för varje ögonblick av min tacksamhet.

Omvändelse. Hoppfullhetens intåg.

Plötsligt sände solen ner en stråle
genom omvärldens lövverk
till den lilla grå,
i skuggan av sin tillvaro

Länge har han sett hur åren gå
genom halvslutna ögon
tills en gnutta ljus
gav honom ett lyckorus

Hur många ting som tidigare doldes!
genom samtidens slöja,
sanning skymtar fram
Allt det slit som tidigare tåldes!
men efter prövningar följa
hoppfullhetens intåg

Plötsligt vända ljuset till källan åter
genom omvärldens bländverk
finns inga fönster mer;
han nu sin omvärld överger

Länge skall han troget sträva
genom samtidens snårskog
till gläntan där ljus
alltid fylla hans hus.

Gästinlägg 1

Solen har jag aldrig sett
Värmen har jag aldrig känt

Mina ögonkast söker omfatta allt;
ständigt flackande

Ljuset reflekteras
i droppen som slinker igenom -
ned i min ödsliga cell

Så blir min längtan orubblig
Min blick fixeras.