En vetskap om att jag i allt blott bär bud
den vetskapen har jag nu, men den kommer blekna
till kännedom, glömsk av sin djupare innebörd
tills mitt hjärta till sist börjat vekna
Och det klart som glas kan förmedla ljus
och skuggorna tvingats avstå sitt drag
Då skall jag sprida värme i världen,
men jag är inte längre jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar