Så resan var viktigare än målet?
för evigt rastlös...
Försöken att fylla igen hålet?
den strävan är fruktlös
Om lyckans kärl fylls med begär
kommer de aldrig svämma över
Men brädden tycks alltid så när:
fästet man behöver
Men om kärlen töms på förgänglighet
och ensamt kvar är tomrum
Lämnar man plats åt ljus i oändlighet,
och allt ryms i detta ljus som ryms i ingenting.
fredag 30 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

0 kommentarer:
Skicka en kommentar